Att få färgerna att stämma är en svår konst men inte på något sätt omöjlig. En av anledningarna är att dina ögon kan uppfatta betydligt fler kulörer än vad som går att reproducera i tryck på papper vilket innebär att vi måste kompromissa för att få fram ett bra resultat.

Med övergången från analog till digital fotografi har fotografens yrkesroll på många sätt förändrats. Kostnaden för fyrfärgstryck har sjunkit radikalt men kvaliteten har ofta blivit lidande. Inte för att digitala kameror är sämre än filmbaserade, snarare tvärtom. Istället beror det på att många fotografer och andra användare inte behärskar det arbetsflöde som krävs för att man ska utnyttja den kvalitet som finns i digitala bilder.

Du måste kunna kontrollera färgerna för den tänkta tryckprocessen.

Idag finns det till exempel nästan ingen reproavdelning längre som tryckanpassar de bilder du levererar utan det mesta sker i slutna automatiska flöden. Som frilansfotograf betyder det att du måste veta vad och hur du ska leverera dina digitala bilder. Där vi förut anlitade annan kompetens, till allt från framkallning av film, förstoring av bilder till repro för tryck, sköter du nu ofta det mesta själv. Från framkallning (av råfiler), bildredigering och sedan anpassning för olika publiceringskanaler, såsom utskrift, tryck och webb.

Med detta följer behov av både ny utrustning och framför allt ny kompetens. Det finns inget som heter ”kalibrera skärmen efter skrivaren” eller andra tokigheter. Du måste förstå och kunna fixa till en bra arbetsmiljö och att skapa ett korrekt färghanterat arbetsflöde med datorer, skärmar och skrivare. Förstå vilken bildskärm som håller måttet så den fungerar för ett färgkritiskt arbete men också hur du ska kalibrera och profilera den. Framförallt måste du kunna använda allt på rätt sätt och det finns tyvärr ingen knapp i din dator där det står ”färghantering, av eller på”.

Idag krävs det att du klarar av att leverera dina bilder i RGB men att de fungerar på ett bra sätt i tidningars och tryckeriers automatiska CMYK-flöden. Du måste alltså behärska saker som korrekt upplösning, skärpning, anpassning och kontroll av färger för den tänkta tryckprocessen. Du behöver kunskaper för att på ett sakligt sätt kunna argumentera för att du faktiskt har gjort allt rätt med både kunder och tryckerier, om det nu skulle bli något fel på bilderna i tryck.

Kontrollera dina bildfiler

Att leverera digitala bilder är egentligen rätt enkelt. Genom att göra några enkla kontroller kan varje användare i den digitala kedjan försäkra sig om att bilderna kommer att återges med hög kvalitet. Trots det ser man ofta bilder som återges med utfrätta hudtoner, för låg eller för hög kontrast, felaktig färgba- lans med mera, med mera. Fel som gjorts på grund av att bildproducenten saknar kunskap i hur man skapar en digital bild- fil. Fel som går vidare i produktionskedjan genom att bildanvändare inte vet hur man kontrollerar kvaliteten på en digital bildfil.

I branschen finns det också en överenskommelse om vad som krävs av oss när vi lämnar bilder vidare till nästa led i den digitala kedjan, de så kallade ”digitala leveransrekommendationerna”. Redan år 2002 togs initiativet till att göra något eftersom det då fanns en tydlig tendens att fler och fler bildanvändare eller köpare tittade mer på prislappen än på bildkvaliteten. De visste inte hur de skulle kontrollera om bilderna var av hög teknisk kvalitet eller om de skulle skapa problem framöver i produktionsflödet. En arbetsgrupp med representanter från bildbeställare, fotografer och tryckare bildades för att utveckla dessa rekommendationer. Där listas alla parametrar som varje enskilt led i produktionskedjan måste behärska och det var ett första steg till att säkra bildkvaliteten i en digital produktion.

Allt detta kommer jag att återvända till. Du måste först förstå några grundläggande principer om kulörer, hur de uppstår och hur våra ögon och hjärna tolkar dem. Låt oss börja från början!